Dagens kulturgärning
(klicka för större bild)
Jag fick denna inscannade tidningssida skickad till mig från en bekant som hade ögnat igenom några gamla tidningar som hennes far hade på vinden. Efter att ha sökt på en mängd olika fraser ur krönikan, i syfte att se om den har cirkulerat på Internet tidigare har jag kommit till slutsatsen att detta fömodligen är den exklusiva webbpremiären för denna fullständigt geniala krönika av Tompa Jahn, trumslagare, poet och storröjare.
Ta er tid att läsa igenom hela, satisfaction guaranteed.
What goes around comes around
Då
(Aftonbladet 28/2 1970)
Nu
(Aftonbladet 22/4 2009)
(Aftonbladet 28/2 1970)
Nu
(Aftonbladet 22/4 2009)
"Hmm, hur ska vi illustrera borr i skallen?"
Jag förmodar att bilden är beskuren så att vi inte ser borren. Maken till lobotomerat ansiktsuttryck har jag aldrig skådat!
Antagligen sitter nån elak bildväljare på Aftonbladet och fnissar sig vindögd över att han hittat en bild som fångade den tomhet som man inbillar sig att folk med borrhål i huvudet uttrycker.
Antagligen sitter nån elak bildväljare på Aftonbladet och fnissar sig vindögd över att han hittat en bild som fångade den tomhet som man inbillar sig att folk med borrhål i huvudet uttrycker.
Ibland ser man inte skogen(problemet) för alla träd(idioter).
Blondinbellas pälsbilder på bloggen får djurvänner att rasa
Jag rasar också. Varför adresserar ingen kärnfrågan?
Alltså, kära nån, det är inte att Bella bär päls som är problemet. Det stora felet med flickstackaren är att hon är så vansinnigt osund i huvudet. Man kan tydligt se vansinnet i hennes fullständigt uttryckslösa ögon.
Man skulle kunna säga att det finns två generalfel i "debatten":
1. Blondinbella
2. Alla andra fån som reagerar på pälsbärandet.
Problemet tydliggörs utifrån det här uttalandet från huvudpersonen, förmodligen menat att försvara hennes fluff-fetisch:
Jaha, att enstaka individer bär päls är alltså INTE rätt om man vill lösa problemet med djurrätt? Snacka om att skjuta sig själv i foten!
Alltså, jag vet inte om hon är felciterad, men annars så framgår det ju med all önskvärd tydlighet att man inte kan ta henne på allvar. Jag skulle nog vilja dra det så långt att jag påstår att straffa Blondinbella för att hon bär päls vore som att avrätta mentalt efterblivna eller psykiskt sjuka som begår grova brott. I ett civiliserat samhälle så gör vi förstås inte sådant. Vi erbjuder rehabilitering och vård för de som inte kan anses som rationella varelser.
Just vård och stöd är vad detta arma flickebarn skulle behöva. Jag tycker att det är rent upprörande att MUF sätter en sådan person i en så pass uppsatt position. Det kan ju näppeligen ha gjorts i något annat syfte än att förödmjuka henne offentligt.
Lite som "Carrie", fast i ett politiskt ungdomsförbund.
Jag rasar också. Varför adresserar ingen kärnfrågan?
Alltså, kära nån, det är inte att Bella bär päls som är problemet. Det stora felet med flickstackaren är att hon är så vansinnigt osund i huvudet. Man kan tydligt se vansinnet i hennes fullständigt uttryckslösa ögon.
Man skulle kunna säga att det finns två generalfel i "debatten":
1. Blondinbella
2. Alla andra fån som reagerar på pälsbärandet.
Problemet tydliggörs utifrån det här uttalandet från huvudpersonen, förmodligen menat att försvara hennes fluff-fetisch:
"Men päls är väl ingen statussymbol direkt, utan tittar man tillbaka i tiden, till finska vinterkriget, så har päls alltid varit ett plagg. Att enstaka individer bär päls är nog inte rätt väg att gå om man vill lösa problemet om djurrätt."
Jaha, att enstaka individer bär päls är alltså INTE rätt om man vill lösa problemet med djurrätt? Snacka om att skjuta sig själv i foten!
Alltså, jag vet inte om hon är felciterad, men annars så framgår det ju med all önskvärd tydlighet att man inte kan ta henne på allvar. Jag skulle nog vilja dra det så långt att jag påstår att straffa Blondinbella för att hon bär päls vore som att avrätta mentalt efterblivna eller psykiskt sjuka som begår grova brott. I ett civiliserat samhälle så gör vi förstås inte sådant. Vi erbjuder rehabilitering och vård för de som inte kan anses som rationella varelser.
Just vård och stöd är vad detta arma flickebarn skulle behöva. Jag tycker att det är rent upprörande att MUF sätter en sådan person i en så pass uppsatt position. Det kan ju näppeligen ha gjorts i något annat syfte än att förödmjuka henne offentligt.
Lite som "Carrie", fast i ett politiskt ungdomsförbund.
What else is new?
(DN 17/11 2008)Bra att målen äntligen är konkreta och tydliggjorda.. Om det nu fanns någon som inte var helt på det klara om vad målet för Operation Iraqi Freedom var redan från början..
Hur stor är din kulturkuk?
Sitter och spanar på nåt slags kulturprogram på SVT, lagom måndagsberusad på fulvinet ur 20-literskärlet som stått och bubblat i badrummet de senaste veckorna. Har läst DN Kultur under morgonfikat på jobbet de senaste veckorna.
Känner mig rätt så kulturknuttig. Medans jag lättjefullt snaskar i mig oliv efter oliv ur den lite klibbiga burken som står på soffbordet så tar jag till mig Per Sinding-Larsens glada tjatter om "det svenska soundet", Nordpolens debut och det senaste från Dungen. Med ett lite däst leende på läpparna och förmodligen något slags odrägligt spydig kommentar riktad mot TV-skärmen konstaterar jag att jag redan läst om allt han har att säga, och känner att jag tar en liten revansch mot den lite för snygga teaterkritikern som hyllade nåt skäggos uppsättningen av Gösta Berlings saga i inslaget innan.
Det är svårt med kulturjournalistik. Det handlar om i väldigt stor utsträckning om att ha så liten kuk som möjligt, men på något slags pseudo-ironiskt vis som bara gör mig förvirrad.
Inte så mycket utrymme för medelmåttor i den branschen.
Känner mig rätt så kulturknuttig. Medans jag lättjefullt snaskar i mig oliv efter oliv ur den lite klibbiga burken som står på soffbordet så tar jag till mig Per Sinding-Larsens glada tjatter om "det svenska soundet", Nordpolens debut och det senaste från Dungen. Med ett lite däst leende på läpparna och förmodligen något slags odrägligt spydig kommentar riktad mot TV-skärmen konstaterar jag att jag redan läst om allt han har att säga, och känner att jag tar en liten revansch mot den lite för snygga teaterkritikern som hyllade nåt skäggos uppsättningen av Gösta Berlings saga i inslaget innan.
Det är svårt med kulturjournalistik. Det handlar om i väldigt stor utsträckning om att ha så liten kuk som möjligt, men på något slags pseudo-ironiskt vis som bara gör mig förvirrad.
Inte så mycket utrymme för medelmåttor i den branschen.
Cry me a river, Lykke Li!
Lykke Li: Jag hatar Sverige
"Allt är så skinande, allt är så perfekt. Människorna är alla blonda och ser bra ut. Men där finns ingen passion. Där finns inget hjärta." säger Lykke Li Timotej Zachrisson.
Jag vet inte riktigt vilket Sverige hon kommer ifrån, men i mitt Sverige är det bara bortskämda medelklass-slinkor med välbärgade ex-hippieföräldrar som döper sina barn efter söta små växter som skulle påstå något sånt.
Vi har inte så jäkla mycket att klaga på här i landet, det håller jag med om. Jag tycker inte heller att det är något fel i att vända sig mot det putsade och välfungerande, mot sitt eget arv. Det är helt rätt och riktigt att hata medelklassångesten som infinner sig när gästerna blir lite för många så att kaffekopparna inte räcker till och blir omatchade.
Däremot är det ganska korkat att ta sådant på allvar, att vara så inskränkt till sin egen socialgrupp att man tror att det är något allmängiltigt eller "svenskt". Perfektion är knappast vad som kännetecknar gemene man, vare sig vad gäller klädsel, heminredning, middagsbjudningar eller något annat, och om fröken Timotej tycker annorlunda så har hon förmodligen inte träffat någon vanlig, opolerad svensk med råttfärgat hår.
Jag själv har elitistiska tendenser och uppfattar medelsvensson som i bästa fall ointressant, men oftast pinsamt ogenomtänkt och utan sofistikation. Mitt omdöme rör sig förvisso oftast om intellekt, och där tror jag inte att svenskar i gemen skulle vara sämre än andra nationaliteter. Jag skulle för den delen inte påstå att jag hatar Sverige, iallafall inte mer än vad jag hatar något annat land (förutom Belgien förstås, fuck Belgien).
Artikeln avslutas med en annan pärla.
"Jag skulle önska att jag inte hade det här barnansiktet och den här bebisrösten. Jag skulle önska att jag såg ut som en gammal prostituerad."
Verkligen? Hur många gamla prostituerade har du träffat? Jag VET att du inte menar allvar..
TV8 - fair and balanced
Under min nästan veckolånga vistelse i en datorlös lägenhet gjorde jag vad alla andra moderna människor som ställs inför en liknande situation skulle ha gjort - jag tittade på TV. Skitmycket.
Under den största delen av dagen stod TV8 på. En fascinerande kanal, verkligen.
På kanalen visas en salig blandning program, allt vad en liberal medelklassman mellan 25 och döden någonsin kan begära.
I programmet VD mot väggen möter vi USA:s mest namnkunniga företagsledare i vad som närmast kan liknas vid Inside the Actors Studio för direktörer. Ett mycket spännande koncept och en inspirerande stilstudie i att svara på frågor utan att svara på frågan. Sug till exempel på den här fina ordväxlingen mellan programledaren och marknadschefen för VF Corporation, som bland annat äger varumärkena Vans, Wrangler och Lee.
- Kommer vi att få se en jeansreklam med en ung tjej som säger att hon inte har något på sig under jeansen?
- Inte för Wrangler..
Se och lär, kapitalistkids!
Släng in Bloomberg för de senaste ekonominyheterna, Det perfekta kriget för en skön inblick i högteknologisk krigföring, Världens bästa reklamfilm för ett expertperspektiv på reklam, Båtmagasinet för en guide till sommarens skärdgårdsliv och Cornucopia för finsmakaren i dig. Som om inte det vore nog så sänder Fredrik Virtanen sitt Studio Virtanen från Marstrand i veckan..
Varannat program sponsrat av en spritfabrikör, allt helt fritt från tråkigheter som sociala frågor och samhällsdebatt som inte rör ren ekonomi.
TV8 - livsstilstelevision för dig som har det rätt så bra och inte bryr dig om annat. Fan-jävla-tastiskt.
Under den största delen av dagen stod TV8 på. En fascinerande kanal, verkligen.
På kanalen visas en salig blandning program, allt vad en liberal medelklassman mellan 25 och döden någonsin kan begära.
I programmet VD mot väggen möter vi USA:s mest namnkunniga företagsledare i vad som närmast kan liknas vid Inside the Actors Studio för direktörer. Ett mycket spännande koncept och en inspirerande stilstudie i att svara på frågor utan att svara på frågan. Sug till exempel på den här fina ordväxlingen mellan programledaren och marknadschefen för VF Corporation, som bland annat äger varumärkena Vans, Wrangler och Lee.
- Kommer vi att få se en jeansreklam med en ung tjej som säger att hon inte har något på sig under jeansen?
- Inte för Wrangler..
Se och lär, kapitalistkids!
Släng in Bloomberg för de senaste ekonominyheterna, Det perfekta kriget för en skön inblick i högteknologisk krigföring, Världens bästa reklamfilm för ett expertperspektiv på reklam, Båtmagasinet för en guide till sommarens skärdgårdsliv och Cornucopia för finsmakaren i dig. Som om inte det vore nog så sänder Fredrik Virtanen sitt Studio Virtanen från Marstrand i veckan..
Varannat program sponsrat av en spritfabrikör, allt helt fritt från tråkigheter som sociala frågor och samhällsdebatt som inte rör ren ekonomi.
TV8 - livsstilstelevision för dig som har det rätt så bra och inte bryr dig om annat. Fan-jävla-tastiskt.
Kanye West gråter ut på Ellen
Hinner klämma in ett inlägg till innan offlinemörkret sköljer över mig..
Kapsejsade i soffan framför "Ellen". Egentligen är det en ganska ordinär talkshow, om man bara byter ut den trista överåriga manliga komikern som programledare mot Ellen. Skillnaden är väl att det inte ens verkar som om de anstränger sig för att göra det hela roligt, och just det gör att det är helt okej ändå.
Hursomhelst; Kanye West var gäst, och med gråten i halsen (bokstavligt talat), berättade han om hur MTV inte gav honom några priser på nån gudsförgäten gala. Som om inte det vore nog så påstår han att det inte är värdigt en stor gala att öppna upp med Britneys närmast episka magplask till framträdande på MTV:s Video Music Awards förra året, och att det var dålig stil att ingen stoppade henne från att uppträda, då det måste ha varit så tydligt att hon skulle göra bort sig redan under genrepen.
Han fortsätter med rättfärdig indignation och förfasar sig över att MTV inte bryr sig om musiken, och att han själv, Amy Winehouse och några till var mycket mer välförtjänta av de priser som skulle tilldelas artisteliten på nämnda tillställning än de dagsländor som fick den äran att ta emot de gyllene små astronaut-statyetterna.
Jag är också chockad! Vem kunde tro att MTV är ett cyniskt storföretag som hellre sysslar med att producera, exploatera och kapitalisera på kändisar än att föra fram högkvalitativ musik? Tack för att du öppnade mina ögon Kanye!
Kapsejsade i soffan framför "Ellen". Egentligen är det en ganska ordinär talkshow, om man bara byter ut den trista överåriga manliga komikern som programledare mot Ellen. Skillnaden är väl att det inte ens verkar som om de anstränger sig för att göra det hela roligt, och just det gör att det är helt okej ändå.
Hursomhelst; Kanye West var gäst, och med gråten i halsen (bokstavligt talat), berättade han om hur MTV inte gav honom några priser på nån gudsförgäten gala. Som om inte det vore nog så påstår han att det inte är värdigt en stor gala att öppna upp med Britneys närmast episka magplask till framträdande på MTV:s Video Music Awards förra året, och att det var dålig stil att ingen stoppade henne från att uppträda, då det måste ha varit så tydligt att hon skulle göra bort sig redan under genrepen.
Han fortsätter med rättfärdig indignation och förfasar sig över att MTV inte bryr sig om musiken, och att han själv, Amy Winehouse och några till var mycket mer välförtjänta av de priser som skulle tilldelas artisteliten på nämnda tillställning än de dagsländor som fick den äran att ta emot de gyllene små astronaut-statyetterna.
Jag är också chockad! Vem kunde tro att MTV är ett cyniskt storföretag som hellre sysslar med att producera, exploatera och kapitalisera på kändisar än att föra fram högkvalitativ musik? Tack för att du öppnade mina ögon Kanye!
Flyktsoda rekommenderar: Sveriges Television
Jag kan se det framför mig. Dimmat ljus, mysigt vardagsrum.
En lite tjockare och skäggigare version av mig sitter i en stor fåtölj med ett barn i knäet.
Jag blossar förnöjt på en pipa, bjussar ungen på en Riesen och frågar:
- Vad vill du bli när du blir stor, min son?
Det lilla knyttet ser klurigt ut, tänker efter en liten stund, lyser sedan upp och tittar storögt upp på sin far och yttrar de finaste ord en far någonsin kan tänkas få höra;
- När jag blir stor vill jag bli programinköpare på Sveriges Television.
Det finns många anledningar att älska SVT. Här nedan listas några:
Henry Rollins Show
Henry Rollins är en legend i sig själv, och om det fanns ett program som bara visade honom sittandes på en stol hela dagarna, görandes absolut ingenting så skulle jag fortfarande vilja se det. Jag måste dock säga att jag ändå är glad att han har högre ambitioner för sitt program än så.
Det rör sig om en lite mindre konventionell talkshow, dit gästerna kommer för att samtala om stort och smått, inte bara för att göra promotion för sin nya film eller CD.
Det är nästan chockerande att faktiskt skåda någon form av genuina samtal, utan fördummande och nedvattnade anekdoter om dråpliga saker som hänt under inspelningar av den senaste blockbustern.
Lucky Louie
Om man bortser från att folk säger roliga saker så är det här ungefär så nära verkligheten man kan komma i en sitcom. Ingen förskönad medelklasstillvaro, inga hjältar, inget sex, smuts överallt och ett barn som är ondskefullt.
Lucky Louie ger både rättfärdigad framtidsångest och den tillfredställande känslan av att se människor som har det sämre än en själv.
Kobra
Kulturknuttigt och lättsamt. Opretentiöst och väl avvägt mellan banalt och monumentalt.
Och så är det snyggt också.
PSL
Per Sinding-Larsen
Avskaffningsivrare får slita public service out of my cold dead hands. COLD DEAD HANDS!
En lite tjockare och skäggigare version av mig sitter i en stor fåtölj med ett barn i knäet.
Jag blossar förnöjt på en pipa, bjussar ungen på en Riesen och frågar:
- Vad vill du bli när du blir stor, min son?
Det lilla knyttet ser klurigt ut, tänker efter en liten stund, lyser sedan upp och tittar storögt upp på sin far och yttrar de finaste ord en far någonsin kan tänkas få höra;
- När jag blir stor vill jag bli programinköpare på Sveriges Television.
Det finns många anledningar att älska SVT. Här nedan listas några:
Henry Rollins Show
Henry Rollins är en legend i sig själv, och om det fanns ett program som bara visade honom sittandes på en stol hela dagarna, görandes absolut ingenting så skulle jag fortfarande vilja se det. Jag måste dock säga att jag ändå är glad att han har högre ambitioner för sitt program än så.
Det rör sig om en lite mindre konventionell talkshow, dit gästerna kommer för att samtala om stort och smått, inte bara för att göra promotion för sin nya film eller CD.
Det är nästan chockerande att faktiskt skåda någon form av genuina samtal, utan fördummande och nedvattnade anekdoter om dråpliga saker som hänt under inspelningar av den senaste blockbustern.
Lucky Louie
Om man bortser från att folk säger roliga saker så är det här ungefär så nära verkligheten man kan komma i en sitcom. Ingen förskönad medelklasstillvaro, inga hjältar, inget sex, smuts överallt och ett barn som är ondskefullt.
Lucky Louie ger både rättfärdigad framtidsångest och den tillfredställande känslan av att se människor som har det sämre än en själv.
Kobra
Kulturknuttigt och lättsamt. Opretentiöst och väl avvägt mellan banalt och monumentalt.
Och så är det snyggt också.
PSL
Per Sinding-Larsen
Avskaffningsivrare får slita public service out of my cold dead hands. COLD DEAD HANDS!
Populism är bättre på franska
I mitt skyddade, fluffiga och akademiska lilla lebensraum har jag länge utgått ifrån att det inte var så illa ställt.
Har alltid varit kluven i mitt sätt att tänka kring populism och pöbel-problematik.
Människoförakt och cynism ställs emot viljan att tro på att den allra största majoriteten av populationen är rationella och välvilliga. De går väl inte på vilken skit som helst, eller hur?
Det är inte svårt att förstå att vissa länder har böjelser åt ett populistiskt håll. Frankrike har ju en historia, ett kulturarv och en nationalistisk nerv som känns grundmurad. Klart att man kan piska upp en mobb och känna sig som folkviljans förtrupp om man kommer från ett land som har haft så pass lyckade erfarenheter av det förr.
Att man slåss för kärnfrågor som får vilken statsvetare som helst att slå sig för pannan är liksom underordnat, man kan ändå höra historiens vingslag slå rytmen till de banala politiska ramsor man häver ur sig när man tågar där med fanorna fladdrande i vinden. Att Jean-Marie Le Pen sedan är satan inkarnerad med ett lustigt tvetydigt namn är okej.
I Sverige är läget lite annorlunda. Man har missnöjet down to a tee, man har misstron mot alla auktoriteter som försöker argumentera med fakta och gedigen utbildning, men man har inga franska balls eller bulgarisk ilska (jag skulle också vara sur om jag hade östeuropeisk misär och ryskt arv i mitt förflutna). Inte än iallfall.
Det har inte varit så illa ställt, inte tillräckligt illa för att det ska bli jävligt på allvar.
Under början och mitten av 90-talet så fanns det ju åtminstone en ekonomisk kris och enorm arbetslöshet att vara upprörd över. Mycket riktigt så var främlingsfientlighet den nya stora grejen under den tiden. Detta var innan Sverigedemokraterna ens bildats, och innan medlemmarna hade bytt sitt spontana heilande mot "Jag är inte rasist, men...".
Som en parantes vill jag här framföra en teori om att fotbolls-VM '94 var helt avgörande för rasist-trendens stävjande. Det blev lite väl jobbigt att älska Sverige, men inte gilla Henke Larsson och Martin Dahlin.
Det var alltså min djuplodande politiska analys av situationen.
Nu har vi det ganska bra. Högkonjunktur och billig kebab. De samhälleliga förutsättningarna för ett riktiga politiska stolpskott är inte lika bra. Stolpskotten kan därför inte vara riktigt lika hätska som sina europeiska motsvarigheter.
Jag har förut tänkt att det var en bra grej, man slipper liksom själva skrikandet.
Samma människor, men de pratar på lite lägre volym och använder inte lika stora ord.
Nu börjar jag fundera kring om det inte vore mycket bättre om de skrek istället, stod och levde rövare som förr i tiden. Då skulle det kanske inte vara riktigt lika lockande för vanliga köksbordsrasister att associeras med dem. De har låtit håret växa en aning och köpt lite nya paltor på Dressman och plötsligt är de tydligen inte alls samma trångsynta grottmongon som tidigare. Helt plötsligt har de gått ifrån att vara helt oacceptabla till att vara ett slags politikens "Stefan och Krister", verkligen inte smakfullt, men bondskt och folkligt liksom. Och tydligen inte alltid någonting man behöver skämmas över.
Sverigedemokrater har ju alltid varit något man skrattat åt när man sitter och dricker rödvin och känner sig lite förmer och intellektuell sådär. Nu är det knappt ens roligt längre.
Senaste nytt: snäll är bättre än elak!
Det är alltså inte jag som säger det. Det är monsieur krönikör, Fredrik Virtanen som fastslår det i sin krönika i måndagens Aftonbladet..
Jorå, så är det kanske. Tage Danielsson var ju rolig. Och snäll, det råder det väl knappast någon tvekan om. I och för sig är "snäll" kanske ett ord som inbjuder till lite filosofiska resonemang kring vad som egentligen är gott, snällt eller lite nedrigt. Jag är nog inne på linjen att snäll humor är humor som har en god vilja. Menar väl.
I den meningen håller jag nog med Virtanen. Skulle nog sträcka mig så långt som till att påstå att all riktigt god komik iallafall är välvillig.
Vid en ytlig betraktelse är det väl inte helt självklart att Louis CK är välmenande när han skämtar om människohat som rekreation och om att bajsa i sin nyfödda dotters säng,
men det skulle jag definitivt påstå att han är. Också Bill Hicks menar väl när han uppmanar alla som arbetar med marknadsföring att begå självmord.
En god vilja, ett uttryck för insikt, på gott och ont, och en och annan taskspark kan väl vara både belysande, informativ och välmenande, och därför ganska så snäll. Tycker jag.
Jorå, så är det kanske. Tage Danielsson var ju rolig. Och snäll, det råder det väl knappast någon tvekan om. I och för sig är "snäll" kanske ett ord som inbjuder till lite filosofiska resonemang kring vad som egentligen är gott, snällt eller lite nedrigt. Jag är nog inne på linjen att snäll humor är humor som har en god vilja. Menar väl.
I den meningen håller jag nog med Virtanen. Skulle nog sträcka mig så långt som till att påstå att all riktigt god komik iallafall är välvillig.
Vid en ytlig betraktelse är det väl inte helt självklart att Louis CK är välmenande när han skämtar om människohat som rekreation och om att bajsa i sin nyfödda dotters säng,
men det skulle jag definitivt påstå att han är. Också Bill Hicks menar väl när han uppmanar alla som arbetar med marknadsföring att begå självmord.
En god vilja, ett uttryck för insikt, på gott och ont, och en och annan taskspark kan väl vara både belysande, informativ och välmenande, och därför ganska så snäll. Tycker jag.
Lobotomera dem med nackskott och häng dem högt på det brinnande bålet!
Det verkar vara den allmänna opinionen i frågan om hur man ska hantera såna hemskingar som Anders Eklund, den stora boven i Engla-dramat. Folk vill se blod!
Han är ju uppenbarligen en ganska obehaglig typ. Ett helt gäng stackars kvinnor på sitt samvete. Bra att de plockade in honom. Väldigt beklagligt att de inte kunde ha gjort det redan för flera år sedan.
Får intrycket av att det har funnits brister i hur det hela har hanterats, poliser har inte haft all information som borde ha varit tillgänglig osv. Beklagligt.
Det är också beklagligt att kompletta idioter uttalar sig om att vi borde införa dödsstraff eller "skicka dem till nån ö nånstans". Tror de på allvar att det är låga straffsatser som skapar personlighetsstörda mördare eller är de bara emotionellt upphetsade och uttalar sig utan att kunna tänka klart?
Det är helt okej att vara ett vrak i såna här lägen, framförallt om man är personligt berörd av det som har inträffat. Go ahead, skaka din näve mot himlen och skrik!
Däremot så bör du kanske hålla käften om du är en dödsstraff-ivrare som har följt mediadrevet och känner att du har fått lite vatten på din kvarn. Du behöver inte frammana tårar och börja gapa nåt diffust om monster i buskarna, du behöver en örfil och kurs i vetenskapsteori.
Det finns färre psykiskt sjuka mördare på fri fot nu, jämfört med för en vecka sedan, då du lallade runt i godan ro. Move along, there's nothing to see here.
Han är ju uppenbarligen en ganska obehaglig typ. Ett helt gäng stackars kvinnor på sitt samvete. Bra att de plockade in honom. Väldigt beklagligt att de inte kunde ha gjort det redan för flera år sedan.
Får intrycket av att det har funnits brister i hur det hela har hanterats, poliser har inte haft all information som borde ha varit tillgänglig osv. Beklagligt.
Det är också beklagligt att kompletta idioter uttalar sig om att vi borde införa dödsstraff eller "skicka dem till nån ö nånstans". Tror de på allvar att det är låga straffsatser som skapar personlighetsstörda mördare eller är de bara emotionellt upphetsade och uttalar sig utan att kunna tänka klart?
Det är helt okej att vara ett vrak i såna här lägen, framförallt om man är personligt berörd av det som har inträffat. Go ahead, skaka din näve mot himlen och skrik!
Däremot så bör du kanske hålla käften om du är en dödsstraff-ivrare som har följt mediadrevet och känner att du har fått lite vatten på din kvarn. Du behöver inte frammana tårar och börja gapa nåt diffust om monster i buskarna, du behöver en örfil och kurs i vetenskapsteori.
"Ska jag behöva förklara för mina barn att de inte kan vara ute och leka och hoppa och vara barn, för att det finns fula gubbar där ute?"
Nej, det behöver du inte, för läget är inte särskilt förändrat. Bara till det bättre.Det finns färre psykiskt sjuka mördare på fri fot nu, jämfört med för en vecka sedan, då du lallade runt i godan ro. Move along, there's nothing to see here.
Fjant vs. gigant!
Jag talar förstås om tvekampen mellan Claes "Kokainist turned buddhist" Malmberg och
Jan "från klarhet till klarhet" Myrdal som kunde beskådas i "Debatt" på SVT för några dagar sedan.
Myrdal, närmast en karikatyr av en "äldre farbror", snustorr och beläst in absurdum sätts i debatten bredvid Malmberg, en högröd och svulstig pajas med pretentioner, vars senaste publika framträdande var som comic relief på Singalong, TV3:s lite neddummade variant av "Så ska det låta", som om det programmet skulle behöva sänka ambitionsnivån..
Karln gjorde narr av allt vad musik heter genom att försöka sig på att beatboxa till precis allt som skulle sjungas. Hade jag varit en s.k. gangterrappare hade jag popped a cap in his ass, fo' sho'. Det var en våldtäkt på hela hiphopkulturen som får den legendariska scenen ur Deliverance att likna vackert vaniljsex i motljus.
Nog om Malmbergs sopighet..
Där satt alltså en intellektuell titan och svensk författargigant bredvid mannen som gav Göteborgsvitsen ett nytt, lite rödbrusigare ansikte. Upplägget känns nästan som en fälla, en komplott för att en gång för alla ta död på Claes Malmbergs karriär. Men icke!
Jag vet inte riktigt vad det är som händer egentligen. Det går så fort, men rätt som det är så känner man av det. Stämningen i studion. Man kan nästan känna kylan, och som en vindil av isande rationalitet och genomtorr kunskap ljuder Myrdals beklämmande insikter i att Sveriges floskler är nästintill obetydliga i den internationella storpolitiken. Hur mycket vi än "rasar" om hur oacceptabelt det politiska läget i Kina ser ut så är vi inte bara fullständigt maktlösa utan också naiva på ett sätt som är direkt farligt, då det omöjliggör all rationell och hållbar politisk utveckling. Lägg till kyligt korrekta och meningsfullt formulerade uttalanden om hur det inte är oundvikligt med mänskliga offer och lidande för många. Realpolitik. It's a bitch.
Detta tungsinne är tydligen för mycket för studiopubliken och de övriga debattörerna.
Närhelst Myrdal försöker tala hörs ett nervöst och ibland skrattande sorl genom hela panelen. Allt som oftast hörs dock inget annat än Malmbergs rabiata och helt vettlösa klyschloskor om hur det aldrig är acceptabelt med mänskligt lidande, en miljon människor är lika mycket värda som en människa och att Myrdal minsann är en förbannad idiot som inte vet vad lidande innebär. Ironiskt att en underhållare, vars största merit är att ha "nakenchockat" på nån TV-gala för några stackars barn, ska mästra en nästan löjligt berest och beläst författare som var politiskt aktiv både i Sverige och internationellt årtionden innan Malmberg gjorde sig känd för sin Ronny jävla Jönsson.
Jag vet inte vad som är värst, Malmbergs infantila skitsnack eller att inte en jävel verkar ha öronen öppna för hur obekväm verkligheten verkligen är.
Jan "från klarhet till klarhet" Myrdal som kunde beskådas i "Debatt" på SVT för några dagar sedan.
Myrdal, närmast en karikatyr av en "äldre farbror", snustorr och beläst in absurdum sätts i debatten bredvid Malmberg, en högröd och svulstig pajas med pretentioner, vars senaste publika framträdande var som comic relief på Singalong, TV3:s lite neddummade variant av "Så ska det låta", som om det programmet skulle behöva sänka ambitionsnivån..
Karln gjorde narr av allt vad musik heter genom att försöka sig på att beatboxa till precis allt som skulle sjungas. Hade jag varit en s.k. gangterrappare hade jag popped a cap in his ass, fo' sho'. Det var en våldtäkt på hela hiphopkulturen som får den legendariska scenen ur Deliverance att likna vackert vaniljsex i motljus.
Nog om Malmbergs sopighet..
Där satt alltså en intellektuell titan och svensk författargigant bredvid mannen som gav Göteborgsvitsen ett nytt, lite rödbrusigare ansikte. Upplägget känns nästan som en fälla, en komplott för att en gång för alla ta död på Claes Malmbergs karriär. Men icke!
Jag vet inte riktigt vad det är som händer egentligen. Det går så fort, men rätt som det är så känner man av det. Stämningen i studion. Man kan nästan känna kylan, och som en vindil av isande rationalitet och genomtorr kunskap ljuder Myrdals beklämmande insikter i att Sveriges floskler är nästintill obetydliga i den internationella storpolitiken. Hur mycket vi än "rasar" om hur oacceptabelt det politiska läget i Kina ser ut så är vi inte bara fullständigt maktlösa utan också naiva på ett sätt som är direkt farligt, då det omöjliggör all rationell och hållbar politisk utveckling. Lägg till kyligt korrekta och meningsfullt formulerade uttalanden om hur det inte är oundvikligt med mänskliga offer och lidande för många. Realpolitik. It's a bitch.
Detta tungsinne är tydligen för mycket för studiopubliken och de övriga debattörerna.
Närhelst Myrdal försöker tala hörs ett nervöst och ibland skrattande sorl genom hela panelen. Allt som oftast hörs dock inget annat än Malmbergs rabiata och helt vettlösa klyschloskor om hur det aldrig är acceptabelt med mänskligt lidande, en miljon människor är lika mycket värda som en människa och att Myrdal minsann är en förbannad idiot som inte vet vad lidande innebär. Ironiskt att en underhållare, vars största merit är att ha "nakenchockat" på nån TV-gala för några stackars barn, ska mästra en nästan löjligt berest och beläst författare som var politiskt aktiv både i Sverige och internationellt årtionden innan Malmberg gjorde sig känd för sin Ronny jävla Jönsson.
Jag vet inte vad som är värst, Malmbergs infantila skitsnack eller att inte en jävel verkar ha öronen öppna för hur obekväm verkligheten verkligen är.
